Njuškii siskáldâsân

Uŋgar

Wikipedia:st
Uŋgar
Magyarország (uŋgarkielân)
lippu
lippu
vaakun
vaakun
Staatâhäämi täsiväldi
President Tamás Sulyok
Uáiviminister Péter Magyar
Uáivikaavpug Budapest
Eres kaavpugeh Debrecen, Szeged, Miskolc
Vijđodâh 93 028[1] km²
– sisčääci 3,7 %
Ässeeloho (2020) 9 769 526
– ässeesaahâdvuotâ 105 ässed/km²
Virgáliih kielah uŋgarkielâ
Vaaluut Uŋgar forint (HUF)
Äigi UTC+1
– kesiäigi UTC+2
Uánádâs HU
– fiävruin H
– kirdemmašinijn HA
Jotolâh uálgispiälásâš
Sundenummeer +36
Internet TLD .hu
Aalmuglâšlaavlâ Himnusz

Oovdiš staatâ(h) Uŋgar aalmugtäsiväldi
Balaton lii Uŋgar já Koskâ-Euroop stuárráámus jävri.
Kékes lii Uŋgar alemus vääri. Čohe alne lii Kékestető TV -tornâ.

Uŋgar (uŋgarkielân Magyarország [ˈmɒɟɒrorsaːɡ]  kuldâl jienâdem?) lii staatâ Euroopist. Ton uáivikaavpug lii Budapest.[2]

Historjá

[mute | mute käldee]

Uŋgar já Euroop union

[mute | mute käldee]

Njuhčâmáánu 31. peeivi 1994 Uŋgar uusâi Euroop union jesânin.[3] Uŋgar já Euroop union ráđádâlmeh pištii masa 10 ihheed, já toh nuhhii juovlâmáánu 13. peeivi 2002.[4] Cuáŋuimáánu 12. peeivi 2023 Uŋgarist tollui aalmugjienâstem Euroop unionân servâmist. Aalmugjienâstmist 83,76 % jienâsteijein halijdii servâđ unionân, já te nelji peeivi maŋeláá Uŋgar vuáláčaalij Euroop union servâmsopâmuš.[3][4] Siämmáá peeivi Uŋgar vuáláčaalij meiddei Schengen sopâmuš.[4]

Uŋgar seervâi Euroop unionân vyesimáánu 1. peeivi 2004.[2] Siämmáá peeivi oovce eres-uv eurooplâžžâd staattâd servii EU:n: Eestieennâm, Latvia, Liettua, Malta, Kypros, Puola, Slovakia, SloveniaČekki.

Juovlâmáánu 21. peeivi 2007 Uŋgar seervâi Schengen-kuávlun.[2] Uŋgar ij lah vala servâm eurokuávlun.

Eennâmtieđâ

[mute | mute käldee]

Uŋgar vijđodâh lii 93 028 km², mast 3 420 km² lii čääci.[1] Vijđoduv mield Uŋgar lii maailm 110. stuárráámus staatâ.[1]

Sajadâh já rääjih

[mute | mute käldee]

Uŋgar lii staatâ Koskâ-Euroopist. Ton ránnjástaatah láá tavveen Slovakia, tavenuorttân Ukraina, maadânuorttân Romania, mäddin KroatiaSerbia sehe uárjin SloveniaNuorttâriijkâ. Uŋgarist staatârääjih láá ohtsis 2 106 km.[1] Kuhemus rääji lii rääji Slovakiain, mii lii 627 km.[1] Uánihumos rääji vist lii 94 km rääji Sloveniain.[1] Uŋgar lii siseennâmriijkâ ađai tast ij lah ollágin merâriddo.[1]

RánnjástaatâRääji kukkodâhKárttá
Slovakia627 km
Ukraina128 km
Romania424 km
Kroatia348 km
Serbia164 km
Slovenia94 km
Nuorttâriijkâ321 km

Jäävrih já juuvah

[mute | mute käldee]

Uŋgar kuhemuuh juuvah láá Tonava uálgijuuhâ Tisza, Tonava, Raab (uŋgarkielân Rába) já Drava (uŋgarkielân Dráva).

Balaton lii Uŋgar stuárráámus jävri vijđoduv mield. Ton vijđodâh lii 598 km², kukkodâh 77 km já kobdodâh 14 km.

Morfologia

[mute | mute käldee]

Uŋgar alemus saje lii Kékes čokke (1 014 m).[1] Ton vyeligumos saje vist lii Tiszajuuvâ riddo (78 m).[1]

Haldâttâh já politiik

[mute | mute käldee]

Uŋgar staatâhäämi lii parlamentaarlâš täsiväldi.[2] Uŋgar staatâhovdâ lii staatâ president. Tááláš president lii Tamás Sulyok.

Kuávlulâš jyehim

[mute | mute käldee]
Uŋgar läänih já Budapest

Uŋgar juáhhoo 19 läänin (uŋgarkielân vármegye), moh láá Uŋgar alemuu tääsi kuávluhaldâttâhohtâdâh. Staatâ uáivikaavpug Budapest lii meid lääni:

ISO-koodi Vaakun Nommâ Haaldâtlâš kuávdáš Ässeeloho
HU-BK
Bács-KiskunKecskemét524 841
HU-BA
BaranyaPécs391 455
HU-BE
BékésBékéscsaba361 802
HU-BZ
Borsod-Abaúj-ZemplénMiskolc684 793
HU-BU
BudapestBudapest1 744 665
HU-CZ
Csongrád-CsanádSzeged421 827
HU-FE
FejérSzékesfehérvár426 120
HU-GS
Győr-Moson-SopronGyőr449 967
HU-HB
Hajdú-BiharDebrecen565 674
HU-HE
HevesEger307 985
HU-JN
Jász-Nagykun-SzolnokSzolnok386 752
HU-KE
Komárom-EsztergomTatabánya311 411
HU-NO
NógrádSalgótarján201 919
HU-PE
PestBudapest1 237 561
HU-SO
SomogyKaposvár317 947
HU-SZ
Szabolcs-Szatmár-BeregNyíregyháza552 000
HU-TO
TolnaSzekszárd231 183
HU-VA
VasSzombathely257 688
HU-VE
VeszprémVeszprém353 068
HU-ZA
ZalaZalaegerszeg287 043

Viehâdâh

[mute | mute käldee]

Kaavpugeh

[mute | mute käldee]
Széchenyi salvânšalde Budapestist

Uŋgar taveuásist lii staatâ uáivikaavpug já stuárráámus kaavpug Budapest. Nubben stuárráámus kaavpug lii Debrecen, mii lii Uŋgar nuorttâuásist Romania rääji aldasijn. Kuálmádin stuárráámus kaavpug lii Szeged. Tot lii Uŋgar máddáákeejist Tiszajuuvâ riddoost. Niäljádin stuárráámus kaavpug lii Miskolc, mii lii Uŋgar tavenuorttân Bükk-nommâsii váráduv aldasijn.

Fáádást eres soojijn

[mute | mute käldee]

Käldeeh

[mute | mute käldee]
  1. 1 2 3 4 5 6 7 8 9 Hungary The World Factbook. Čujottum 20.10.2024. (eŋgâlâskielân)
  2. 1 2 3 4 Hungría Euroop union. Čujottum 20.10.2024. (espanjakielân)
  3. 1 2 Our new European neighbours - Hungary Irish Independent. 13.9.2003. Čujottum 20.10.2024. (eŋgâlâskielân)
  4. 1 2 3 52003SC1205 Comprehensive monitoring report on Hungary's preparations for membership {COM(2003) 675 final} /* SEC/2003/1205 final */ Euroop union. Čujottum 20.10.2024. (eŋgâlâskielân)