Lorenz Lindelöf
Lorenz Lindelöf | ||
---|---|---|
Persovntiäđuh | ||
Šoddâm | skammâmáánu 13. peeivi 1827 Karvia, Suomâ | |
Jáámmám | njuhčâmáánu 3. peeivi 1908 (80-ihásâžžân) Helsig, Suomâ | |
Aalmugjeessânvuotâ | syemmilâš | |
Škovliittâs já karrieer | ||
Instituut | Helsig ollâopâttâh | |
Tutkâmušsyergi | matematiik | |
Lorenz Leonard Lindelöf (13. skammâmáánu 1827 Karvia, Suomâ – 3. njuhčâmáánu 1908 Helsig, Suomâ) lâi syemmilâš matematikkár.[1] Sun vuáđudij Suomâ matemaatlii seervi já lâi ton vuossâmuš saavâjođetteijee.
Eellim
[mute | mute käldee]Lorenz Leonard Lindelöf šoodâi skammâmáánu 13. peeivi 1827 Karviast, Suomâst. Suu eeči lâi Johan Lindelöf, já suu enni lâi Anna Margaretha Hällfors.[1] Sun naajâi Gabriella Krogiusáin, já sunnui šoddii ohtsis käävci pärnid: Ernst Leonard, Uno, Anna Maria, Carl Arvid, Ester Elisabeth, Tyra Gabriela, Emil Alfons já Ella Amalia. Lindelöf nieidâ Anna Maria naajâi Frans Ali Krogiusáin, kii lâi syemmilâš kiiruurg. Emil Alfons jaamij ive 1887 2-ihásâžžân.[1] Ernst Leonard lâi pegâlmâs matematikkár. [2]
Pargo
[mute | mute käldee]Lorenz Leonard Lindelöf tooimâi Helsig ollâopâttuv matematiik professorin iivij 1857–1974 já rehtorin iivij 1869–1972.[1]
Tyejeh
[mute | mute käldee]- De orbita cometae qui anno 1664 apparuit, náguskirje, Helsig ollâopâttâh, 1854
- Leçons de calcul des variations, oovtâst François Moignoin (1804–1884), 1861
- Lärobok i analytisk geometri, 1864
- Lindelöf, Lorenz: Lämpimästä ja sen vaikutuksesta luonnossa Biografiasampo. 10.3.1868. Čujottum 22.1.2022. (suomâkielân)
- Propriétés générales des polyèdres, 1870
- Grafisk framställning af mortalitetsordningen julkaisussa Öfversigt af Finska Vetenskaps-Societetens förhandlingar, Nide 15 Suomen tiedeseura, 1973 s. 130–
- Oppikirja analytillisessä geometriassa, 1876
- Trajectoire d'un corps assujetti à se mouvoir sur la surface de la terre sous l'influence de la rotation terrestre, 1888
- Undersökning af ställningen i Finska civilstatens enke- och pupillkassa den 1 januari 1885, 1886
- Statistisk undersökning af ställningen i Finska ecklesiastikstatens enke- och pupillkassa den 1 maj 1884, almostittemive ij tiäđust
- Mortaliteten i Finland 1878–1886, 1889
- Statistisk undersökning af tillståndet i Folkskollärarenes i Finland enke- och pupillkassa den 1 januari 1890, 1890
- Statistisk undersökning af ställningen i Finska skolstatens pensionskassa vid 1892 års ingång, 1892
- Statiska undersökningar angående sjömannapensionsanstalten i Finland, enligt uppdrag af handels- och industriexpeditionen i kejserliga senaten för Finland utförda, 1893
- Nytt bidrag till belysande af ställningen i Folkskollärarenes i Finland enke- och pupillkassa, 1894
- Ställningen i Finska Civilstatens enke- och pupillkassa vid 1895 års ingång, på grund af anstaltens egen erfarenhet matematiskt undersökt, 1896
- Propriétés générales des polyèdres qui, sous une étendue superficielle donnée, renferment le plus grand volume, 1897
- Recherches sur les polyèdres maxima, 1899
- Folkskollärarenes i Finland enke- och pupillkassa : undersökning af dess ställning vid 1901 års ingång, 1901
- Statistisk undersökning af ställningen i Finska skolstatens pensionskassa vid 1901 års ingång, 1901
Käldeeh
[mute | mute käldee]Wikimedia Commonsist láá koveh teikkâ eres tiätuvuárháh fáádást Lorenz Lindelöf. |
- ↑ 1,0 1,1 1,2 1,3 Lorenz Lindelöf Biografiasampo. Čujottum 22.1.2022. (suomâkielân)
- ↑ Ernst Lindelöf Biografiasampo. Čujottum 22.1.2022. (suomâkielân)